Landets ledare inom motion och kost >> Utbildningen

Träning och hjärnfunktion

Upplagt 23 maj 2011

Senast uppdaterad 24 juni 2014

v ven Hollingen - Utbildning. nej

Finns det en påverkan mellan kropp och hjärna? Det här är en fråga som har funnits länge. Under senare tid har forskningen fokuserat på huruvida fysisk träning har en effekt på kognitiva funktioner. De områden som främst forskas inom detta tema är minne, reaktionstid, skolprestanda och resonans.

tt av de första fokusområdena var fysisk träning och reaktionstid. Det visade sig att ungdomar som kategoriserades som välutbildade hade en bättre responstid än äldre ämnen som var välutbildade. Vidare konstaterades att välutbildade äldre hade en snabbare svarstid än mindre utbildade äldre och stillasittande ungdomar. aserat på detta hävdar forskare att träning kan fördröja åldrandet.

Forskning som utförs på yngre, medelålders eller äldre visar i stor utsträckning att träning positivt påverkar kognitiva funktioner. land annat har fynd gjorts som visar att en kombination av uthållighetsträning tillsammans med styrketräning leder till bättre kognitiva funktioner än uthållighetsträning ensam. Konsekvenserna av hur länge du tränar har också undersökts. Tre månaders träning gav samma resultat på kognitiva tester som fyra till sex månaders träning, men sex månaders träning gav bästa resultat jämfört med kortare träningsperioder. Övning i 30 minuter gav ingen kognitiv effekt, medan träning över 30 minuter förbättrade kognitiva funktioner (1). Samma forskare fann att den positiva effekten av motion var lik den normala befolkningen som för personer som lider av depression, retardation och hjärtsjukdom. Samma tendens framträder också i studier som har tagit hand om ålder och lzheimers. Undersökningar pekar bland annat på att personer som tidigare varit i fysisk aktivitet tenderar att utveckla ålder och lzheimers sjukdom.

Under lång tid i media har amerikanska livsstilssjukdomar, såsom övervikt hos barn och ungdomar, också kommit till orge. Samtidigt ser man att barn och ungdomar använder tid för fysisk aktivitet har minskat drastiskt. Fysisk test resulterar i fysisk träning och försvar visar en nedgång i fysisk prestanda för barn och ungdomar. arn leker mindre utanför. Data och TV stjäl mer tid, vilket leder till tyst sittande. Det enda stället där man vet att man kan få en kontrollerad fysisk inverkan är i skolan. Detta är mycket positivt. Med detta som bakgrund tror många att det finns för lite gymnasieutbildning i den norska skolan.Myndigheterna är mycket oroade över den akademiska nivån på undervisningen, men det har inte gjorts något med antalet fysiska utbildningstimmar.

Studier utförda på barn och ungdomar i US visar att akademiska resultat förbättras när tiden för gymnasieutbildning i skolan ökar. Studier genomförda i tredje, fjärde och femte grader har visat tydliga positiva relationer mellan god fysisk form och nivå av skolresultat. På grundval av dessa undersökningar kan man därför anta att barn som är i god fysisk form gör sig bättre i skolan än mindre aktiva barn.

Det är bara nyligen att man har tittat på mekanismerna bakom hur fysisk träning påverkar kognitiv prestanda. De studier som bygger kring detta utförs på djur (råttor och möss). Även om man bör vara försiktig med att anta att man kan överföra dessa resultat direkt från djurförsök till mänskliga funktioner, kan det vara ledtrådar som kan visa oss vad som kan hända med människans hjärna genom motion. Undersökningar hos råttor och möss som utsattes för uthållighetstrening visade förändringar i områden som hör samman med lärande och minne. Man fann bland annat ökad kapillärisering (blodkärl där syre kan passera genom blodkärlets vägg i en annan vävnad), flera synapser (övergång mellan två nervceller där nervsignaler sänds) och nerver i hjärnan. Dessa förändringar uppträdde huvudsakligen i hippocampus, ett område i hjärnan som är förknippat med lärande och minne.

Således föreslår många att när träningen är välbalanserad och när man har tillräcklig träningspåverkan kan detta ha positiva kognitiva effekter. Uthållighetsträning ökar hjärnvolymen hos äldre

Källor:

Landers, D. M & Shawn, M, . (2007). I Handbook of Sports Psychology, Tennenbaum, G. & klund, . C (eds). Fysisk aktivitet och mental hälsa, kap 21, sid. 469 - 491. John Wiley söner.

(1) Colcombe, S., & Kramer, . F. (2003). Fitness effekter på kognitiv funktion hos äldre vuxna: n meta-analytisk studie. Psykologisk vetenskap, 14, 125-130.

ADVERT

Mest populära